Spelmansregistret, sorterat på efternamn, är uppdelat på flera delar:

A,  B-C,  D,  E,  F-G,  H,  I-J,  K,
L,  M-N,  O,  P-Q,  R,  S,  T-Y,   Z-Ö

Personregistret är ursprungligen ett bokmanus (se nedan) och innehåller uppgifter om spelmän, omnämnda i uppteckningar och annat material i förbundets samlingar, kompletterat med uppgifter om några personer författaren mötte under sitt arbete. 1900-talets många aktiva spelmän saknas därför och det är en framtidsuppgift att komplettera med dessa. Uppgifter och foton välkomnas!

En bok som aldrig blev tryckt…
Författaren, geneologen, radiomannen mm Lars-Erik Larsson (1931-2006) publicerade 1980 boken Uppländske spelmän under 4 århundraden och fortsatte därefter forska om de sörmländska spelmännen.

Det blev ett manus på 550 sidor med uppgifter om mer än 700 spelmän och sångare som omnämnts i uppteckningar och andra källor. Ett imponerande verk, men så stort att tryckkostnaden blev oöverstiglig och boken aldrig utgiven.

Med tillstånd av Lars Eriks hustru May-Lis Larsson publiceras de sörmländska spelmansbiografierna på nätet – till glädje och nytta för både folkmusikintresserade och släktforskare.

Texten kompletteras fortlöpande med foton ur spelmansförbundets arkiv, länkar till noter och inspelningar samt senare inkomna uppgifter.

Vi välkomnar kompletterande uppgifter och bilder!

Författaren och utgåvan
Författaren, genealogen, radiomannen mm Lars Erik Larsson, föddes i Göteborg 1931. Fadern var pastor i Svenska Israelmissionen och familjen fick då och då byta bostadsort, men som vuxen blev Uppland hans hembygd. Till vardags arbetade han på Landsarkivet i Uppsala där han hade nära tillgång till olika statliga arkiv från Uppsala, Sörmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län.
Han hjälpte många släktforskare med uppgifter och skrev många artiklar och böcker. Efter sin första bok om uppländska klockare och organister Organister och klockare i Uppland, Svartsjö kon­trakt började han söka efter dessas elever – det ålåg nämligen klockare och organister att både svara för musik vid större kalas i socknen och ta emot ’nylärlingar’. Resultatet av detta arbete blev boken Uppländske spelmän under 4 århundraden (Upplands Grafiska AB 1980, ISBN 91-970228-1-0) och han beslöt sig därefter att göra motsvarande arbete för Sörmland.
Södermanlands Spelmansförbund har ett omfattande arkiv med både eget material och kopior från andra institutioner och Lars Erik Larsson gick successivt genom merparten av samlingarna och kompletterade spelmansuppgifterna med biografiska data och andra uppgifter från olika källor.
Resultatet blev ett manuskript på över 550 sidor med uppgifter om mer än 700 spelmän och sångare som verkat i Sörmland – flertalet under 1800-talet eller det tidiga 1900-talet, en mindre del från 1700-talet och några enstaka var från slutet av 1600-talet. Ett fantastiskt material – men det blev aldrig tryckt, någon finansiering stod inte att finna till den omfångsrika utgåvan.
Lars Erik gick bort 2006 och fick inte uppleva att materialet äntligen 2008 publicerades – visserligen inte i tryckt form, utan på Internet, men därigenom tillgängligt för många.
Manuset har digitaliserats i sin helhet utan andra ändringar än uppenbara stavfel och smärre felaktigheter. Några enstaka förtydliganden har lagts som fotnoter. 700 spelmän och sångare är ett väsentligt antal men läsaren kommer kanske ändå att sakna några namn, men Lars Eriks urval har bibehållits – med ett enda undantag; August Widmark i Vingåker saknades. Han var 1800-talets mest kände spelman i västra Sörmland och det har givetvis inte undgått författaren. Sannolikt hade han ett separat material om storspelmannen, men av någon anledning kom det inte med i manuset. Här har en komplettering skett.
Successivt har skriften illustrerats med bilder samt utökats med fler spelmän.
Lars Eriks farfar var spelman och finns med i den uppländska utgåvan. Han hette Lars August Larsson, född 1859 i Nora och var aktiv spelman tills han gifte sig. Lars-Erik kommenterar sin egen roll: ”…jag är ett av hans barnbarn. Tyvärr har jag ej begåvats med förmåga att traktera instrument, men ärvt ett levande intresse för musiken och då speciellt allmogemusiken och dess utövare både nu och i gången tid. Ett intresse som varit förutsättningen då det gällt att färdigställa denna spelmansmatrikel.”

Alla folkmusikvänner är att gratulera att Lars Erik hade sitt stora intresse och gav oss detta verk!