I Sörmlands museums samlingar finns en intressant handskrift med 57 polonesser – det vi idag kallar slängpolskor. Häftet är daterat 27/4 1832 och det är ordentligt använt. Titelsidan och de första arken saknas, de numrerade låtarna börjar med nr 7. Häftet saknar även några blad i mitten varför nr 35-45 inte finns. Nr 4 är skriven bland de högre numren (senare skrift?). Samlingens ursprung har länge varit okänt…

Några anteckningar om varifrån museet fått den finns inte. Förr i tiden var man inte så noga med föremålen…

Den skrivkunniges lust att föreviga sig genom att skriva sitt namn här och där syns dock i samlingen; Lars Göran Andersson, Snaflunda förekommer på flera ställen men även Sven Eric Andersson vid Snaflunda by och L.G. Högberg vid Egilbäcken och ovanför nr 69 står det Pehr (eller Peter) och kanske Andersson (svårläst).

Snavlunda och Egilbäcken finns nog inte i Sörmland, men det finns ju Snavlunda socken i södra Närke och en by i Östergötland. Kanske samlingen ursprungligen har kommit från något av dessa ställen. Ett första försök att finna någon av personerna i kyrkböckerna i Närke har varit resultatlösa men Brita Ehlert i Norrköping löste mysteriet:

Lars Göran Andersson (1813-1884) var son till sockenskräddaren i Tiveds rote i Askersunds landsförsamling Anders Jonsson, född 1776 och hans hustru Anna Jönsdotter, född 1781.

De båda namnteckningarna på första sidan är överstrukna, vilket nog beror på att Lars Göran börjat kalla sig Högberg när han 1837 flyttar till Igelbäcken i Hammars församling. På ett par ställen i boken finns även hans nya namnteckning.

Hur samlingen vandrat till Sörmland var också ett mysterium, som Brita fann lösningen på. Det var sannolikt yngste sonen David (född 1861), som tagit hand om boken – kanske musicerade han också. David var fotograf och hade varit verksam i Södertälje, Stockholm, Eskilstuna och Malmköping innan han 1902 etablerade sig i Nyköping. Han dog 1938 i Nyköping. Uppgifterna funna på nätet och i boken Det förgångnas spegel av Stefan Hammar.

Melodierna är värda uppmärksamhet, många är framstående exempel på barock- och rokokomusikens stora influens på vår folkmusik. Samlingen bjuder på många intressanta varianter av de vanligaste polskorna från det förförra sekelskiftet, men man hittar också spännande men svårtolkade polskor som nr 32, vars första notrad betecknas med två kors och ett b, den andra raden med ett b och den tredje saknar förtecken. Folkmusikgruppen Simmings tolkade den växlande mellan D-dur och d-moll.

Exempel på arrangemang finns i nr 19, som har en noterad andrastämma.

Anmärkningar
Nr 32: Spelas omväxlande i dur o moll i Folkmusikgruppen Simmings arrangemang. Hur det spelats i original vet vi inte.
Nr 63: Korsförtecknet i takt 1 o 5 gäller även i början av efterföljande takter. Man skrev så på 1700-talet!

Notboken publiceras med tillstånd från Sörmlands museum.

Notboken (pdf, 10,8 MB)

Brita Ehlerts släktnoteringar. (pdf  1,7 MB)

Samtliga melodier finns även som MIDI-filer (din dator spelar exakt efter notbilden).
En allvarlig maning dock – så ska det inte spelas!!!

Musiken är som vårt språk. Svenskan finns i två huvudvarianter – talspråk och skriftspråk. Talspråket låter inte som skriftspråket, fraseringar, nyanseringar ger liv åt språket. MIDI-filerna staplar tonerna på varandra, inget annat. Det är musikern som gör musik av noterna.
Det bästa i musiken står inte i noterna!

MIDI-filer i Mp3-format: