Vad fan angå mej musiken i lilla Slaka strax söder om Linköping? Pling, plingeli plång…
Det är kanske lätt för en utsocknes att travestera Fredmans epistel n:o 45 och snabbt lämna den här artikeln.
Men stopp, fortsätt läs!

En stor musiksamling från tidigt 1800-tal – 93 småvisor/sånglekar, 50 ballader och 100 danslåtar
Närmare tjugotalet konstnärliga illustrationer av medeltida balladtexter.
En fullmatad CD med nutida tolkningar av materialet.

Allt samlat i en 240-sidig bok, som sätter in texter, melodier och upptecknare i sitt historiska sammanhang. I utgåvan fokuseras materialet till en medeltida källa i Slaka socken. Det är inte utan anledning, i Slaka har det funnits en stark balladtradition och många uppteckningar kommer från trakten, men materialet är allmängiltigt för en mycket större region!

Melodierna har till stor del samlats av Johan Haquin Wallman (1792-1853) och hans bror Daniel Samuel Wallman (1791-1818), men även ”Ydredrotten” Leonard Fredrik Rääf (1786-1872), Erik Drake (1788-1870) och Svante Gustaf Wænerberg (1790-1857) med flera har bidragit med åtskilliga melodier. Delar av balladmaterialet har tidigare publicerats i Geijer- Afzelius Svenska Folkvisor 1814-17 och Arwidssons Svenska Fornsånger 1834-42 och varianter av visor och låtar känns igen från andra samlingar, men varje läsare kommer att finna åtskilligt nytt.

Två av meddelarna har fått en särskild presentation – de båda fattiga kvinnorna i Slaka Backe Greta Naterberg (f. 1772) och Maja ”Månssan” Hansdotter (f. 1756). Det är anmärkningsvärt att meddelarna noterades. På den tiden var det normalt att bara ange socknen och möjligen ”en piga” eller ”ett fattighjon”.

Uppteckningarna är ovanligt detaljerade och samma visa kan återkomma i flera varianter. Mycket av den musikaliska friheten att variera har tyvärr tystnat i dagens folkmusiksverige där notbilden blivit normerande. För visor gäller normalt att det är melodin till första versen som noteras, men ofta kräver texten i andra verser att melodin modifieras. Det klarade dåtidens sångare utan besvär, men idag är det för många en stötesten.

Utgåvan är resultat av Leaderprojektet Slakamusiken med Östgötamusiken som huvudman och balladsångaren Marie Länne Persson som projektledare och huvudredaktör för boken. De lokala organisationerna Kulturkraft Slaka och Slaka Balladforum har hand- (och fot-) gripligen arbetat med materialet och boken innehåller erfarenheter och tips för att förstå texternas metaforer och handlingens dramatik samt förstärka upplevelsen i dans och sceniskt framförande.

De två konstnärerna Jenny Treece Jorup och Anna Helldorff har tolkat och visualiserat ett antal ballader och i det avslutande kapitlet Göternas folksång har docent Påvel Niklasson, Lund placerat in Johan Haquin Wallmans insatser i ett större sammanhang, med 1800-talets sökande efter en svensk nationalsång.

På den medföljande CD:n har en rad grupper och enskilda tolkat sjutton visor och ballader ur samlingarna. Från Linköpings unga spelmän/LUS till Östgöta Brasskvintett!

Några ljudande exempel:

Lindormen, Trio Frikadell (Lisa Hellsten, fiol. Ida Hellsten, sång och bas. Jonas Jansson, gitarr.)
Lyssna  Text och noter

Herr Olof och älvorna, Korp ( Karen Petersen, sång, mandolin och slagverk. Gunnar Nordlinder, sång, slagverk och mungiga.)
Lyssna  Text och noter

Bro, bro brea, Östgöta brasskvintett och Marie Länne Persson.
Lyssna  Text och noter

Polska/Wænerberg nr 11, Blåqvint (Ulf Hermansson, fiol och hardingfela. Toste Länne, fiol och viola d´amore. Marie Länne Persson, gitarr och harpa.
Lyssna  Noter

Per Tyrssons Döttrar. Slaka Balladforum, Trio Frikadell, Torgny Lundberg.
Lyssna  Text och noter
Anm. Ingemar Bergmans film Jungfrukällan bygger på balladen Per Tyrssons Döttrar, som sägs skildra en verklig händelse.

Utgåvan finns både som bok + CD och digitalt på nätet.

Boken och skivan vill du givetvis ha.
Kontakta Marie Länne Persson!
slakamusiken(@)gmail.com eller meddelande på facebook.

Nätutgåvan finner du här. Hämta!

Läs gärna vidare på slakamusiken.wordpress.com

Arne Blomberg